Ordlista
Ordlista
Välj kategori på knapparna nedan så anpassas ordlistan till ditt val.
| A | ||
| A | Ackumulatortank | Tank som lagrar uppvärmt vatten för att jämna ut belastningen i värmesystemet. |
| Avfrostning | Process som avlägsnar is från förångaren i luftvärmepumpar. | |
| Avluft | Luft som lämnar ett ventilationssystem efter att ha passerat inomhusmiljön. | |
| B | ||
| B | Balanstemperatur | Den utetemperatur vid vilken uppvärmningssystemet behöver börja arbeta för att hålla innetemperaturen. |
| Bergvärmepump | En värmepump som tar värme från berggrunden via ett borrhål. | |
| Beräknad framledningstemperatur | Den temperatur som värmesystemet beräknas behöva leverera till radiatorer/golvvärme vid ett visst tillfälle. | |
| Beräknad årsförbrukning | Prognostiserad mängd energi ett hushåll förväntas använda under ett år. | |
| Blandningsventil | Ventil som blandar kallt och varmt vatten till en jämn temperatur. | |
| By-passventil | Används för att leda flöde vid behov, t.ex. när termostatventiler stänger. | |
| C | ||
| C | Cirkulationspump | Pump som cirkulerar vätska. |
| COP | Coefficient of Performance – förhållandet mellan producerad värme och tillförd elenergi. | |
| D | ||
| D | Diffusionstät | Ett material som inte släpper igenom gas eller ånga. |
| Direktverkande el | Elvärmesystem där varje radiator har ett eget elvärmeelement. | |
| Dockningssats | Utrustning för att koppla samman värmepump med annan värmekälla, t.ex. panna. | |
| Drag | Upplevd kall luftström, ofta relaterad till ventilation eller isolering. | |
| Dubbelmantlad tank | Varmvattentank med två höljen för effektiv värmeöverföring. | |
| DUT, dimensionerad utetemperatur | Den utomhustemperatur ett värmesystem är dimensionerat för enligt standardklimatdata. | |
| E | ||
| E | Effekt | Mängden energi som krävs per tidsenhet, mäts i kW. |
| Effektvakt | System som övervakar och begränsar den elektriska effekten så huvudsäkringen inte löser ut. | |
| Elkassett | Elektrisk komponent som värmer vatten, används ofta som tillskott. | |
| Elpanna | Panna som värmer vatten med el och distribuerar det via ett vattenburet system. | |
| Elpatron | Elektriskt värmeelement, ofta installerat i tankar eller rörsystem. | |
| Elprisstyrning | System för att styra uppvärmning beroende på elprisvariationer. | |
| Eltillsats | Ytterligare elvärme som aktiveras när värmepumpen inte räcker till. | |
| Energi | Förmågan att utföra arbete, mäts i kilowattimmar (kWh). | |
| Energianvändning | Total energi som används i ett hushåll under en viss period. | |
| Energibesparing | Minskad energianvändning genom effektivisering eller smart teknik. | |
| Energibärare | Ämne eller system som transporterar energi, t.ex. vatten eller el. | |
| Energikalkyl | Beräkning över förväntad energianvändning, ofta vid offert eller energideklaration. | |
| Energioptimering | Samlingsbegrepp för att förbättra drift och energiförbrukning. | |
| Etanol | Alkohol som används som frostskydd i köldbärarvätska. | |
| Expansionskärl | Behållare som kompenserar för volymförändringar i ett värmesystem. | |
| Expansionsventil | Ventil som sänker trycket på köldmediet för att möjliggöra förångning. | |
| F | ||
| F | Fjärrkyla | Centraliserad kylproduktion som distribueras via ledningar till byggnader. |
| Fläktkonvektor | Enhet som blåser luft över vattenburet batteri för att värma eller kyla rum. | |
| Framledning | Rör som transporterar uppvärmt vatten från värmekällan. | |
| Framledningstemperatur | Temperaturen på vattnet som lämnar värmekällan och går ut i systemet. | |
| Frekvensstyrning | Teknik som reglerar en motors hastighet för att optimera effekt och energianvändning. | |
| Frikyla | Kyla som tas direkt från mark, berg eller luft utan att kompressorn arbetar. | |
| Frånluft | Använd luft från ett hus som kan återvinnas för att ta tillvara värme. | |
| Frånluftsdon | Utsug i rum för frånluft i ventilationssystem. | |
| Frånluftsventilation | Ventilation som suger ut luft från huset med hjälp av fläkt. | |
| FTX | Ventilationssystem med från- och tilluft samt värmeåtervinning. | |
| Förbränningsgaser | Gaser som uppstår vid förbränning av bränsle, exempelvis pellets. | |
| Förrådsberedare | Varmvattenberedare där vattnet lagras i en isolerad tank. | |
| Förångare | Värmeväxlare där köldmediet tar upp värme och förångas. | |
| G | ||
| G | Genomströmningsberedare | Varmvattenberedare som värmer vattnet samtidigt som det tappas. |
| Givare | Sensor som mäter temperatur, tryck eller andra värden i systemet. | |
| Golvvärme | Värmesystem där rör med varmt vatten är inlagda i golvet. | |
| H | ||
| H | Hermetisk | Tätslutande komponent som inte går att öppna utan att förstöra den. |
| Huvudsäkring | Huvudsäkring i elcentralen som begränsar den maximala strömstyrkan. | |
| Högtryckspressostat | Tryckvakt som stänger av kompressorn om trycket blir för högt. | |
| I | ||
| I | Innetemperatur | Temperatur innanför klimatskalet. |
| Inverterstyrning | Styrteknik som justerar kompressorns hastighet för optimal drift. | |
| K | ||
| K | Kapillärör | Enkel expansionsanordning, alternativ till expansionsventil i enklare system. |
| Kilowatt | Effektenhet som anger hur mycket arbete som kan utföras (1 kW = 1000 W). | |
| Kilowattimme (kwh) | Mängd energi, ofta använd som måttenhet för el- och värmeförbrukning. | |
| Klimatskal | Byggnadens yttre skal, påverkar värmeförlust. | |
| Klimatsystem | System som kontrollerar inomhusklimat, ofta värme och ventilation. | |
| Kollektor | Slinga eller slang i mark eller berg som hämtar värme till en värmepump. | |
| Komfortgolvvärme | Golvvärme som primärt syftar till komfort snarare än uppvärmning. | |
| Komforttemperatur | Den temperatur som upplevs behaglig av människor. | |
| Kompressor | Komponent i värmepumpens kylkrets som komprimerar köldmedium för att höja dess temperatur. | |
| Kondensor | Värmeväxlare där köldmediet kondenserar och avger värme till värmesystemet. | |
| Kondensvatten | Vatten som uppstår vid avfuktning, ofta i luftvärmepumpar. | |
| Konvektor | Enhet som värmer luft eller kyler luft ofta vattenburet. | |
| Konvertera | Omvandla ett system eller värmekälla till ett annat. | |
| Kulvert | Isolerat rörsystem för att transportera värme mellan byggnader. | |
| Köldbärarsida | Sidan av värmesystemet där köldbärarvätskan cirkulerar. | |
| Köldbärarvätska | Vätska som cirkulerar i kollektorslangar och transporterar värme. | |
| Köldmedielagen (EU:s F-gasförordning) | EU-förordning som reglerar användning och hantering av köldmedier. | |
| Köldmedium | Köldmedium som transporterar värme i värmepumpens kretslopp. | |
| L | ||
| L | Laddpump | Pump som förflyttar värme till en ackumulatortank. |
| Laddslinga | Värmeslinga i tank som används för att värma tappvarmvatten. | |
| Laststyrning | Teknik för att styra belastningen i elnätet eller förbrukningen i hemmet. | |
| Legionella | Bakterie som kan växa i stillastående varmvatten – kräver temperaturkontroll. | |
| Luftomsättning | Mängden luft som byts ut i huset. | |
| Lågtryckspressostat | Tryckvakt som stänger av kompressorn om trycket blir för lågt. | |
| N | ||
| N | Nivåkärl | Behållare som visar eller reglerar vätskenivån i ett system. |
| Nivåvakt | Sensor som känner av om vätskenivån är för låg eller hög. | |
| O | ||
| O | Offeranod | Metallstav som skyddar tankar från korrosion genom galvanisk reaktion. |
| P | ||
| P | Passiv kyla | Kylning utan aktiv kompressor, exempelvis med markkyla. |
| Pellets | Biobränsle i form av små pressade träpellets. | |
| Plattvärmeväxlare | Värmeväxlare med tunna plattor som effektivt överför värme mellan två medier. | |
| Pressostat | Tryckstyrd omkopplare som skyddar systemet mot för högt/lågt tryck. | |
| Primär värmekälla | Den värmekälla som används i första hand, t.ex. berg eller luft. | |
| R | ||
| R | Radiator | Element som avger värme till rummet med hjälp av varmvatten. |
| Relä | Elektrisk komponent som styr andra komponenter, t.ex. elpatroner. | |
| Reservläge | Läge där endast eltillsats används, t.ex. vid fel på värmepumpen. | |
| Returledning | Rör som för vattnet tillbaka till värmekällan. | |
| Returledningstemperatur | Temperaturen på det vatten som återvänder från systemet. | |
| Rumsgivare | Sensor som mäter rumstemperaturen och styr värmesystemet. | |
| S | ||
| S | SCOP | Seasonal Coefficient of Performance – Säsongsbaserad verkningsgrad för värmepumpar. |
| Sekundär värmekälla | Komplementär värmekälla som används när primär inte räcker. | |
| Shunt | Ventil som blandar vatten från olika slingor för jämn värme. | |
| Självdragsventilation | Ventilationsform där luften rör sig genom naturligt drag. | |
| Slingtank | Tank med inbyggd värmeslinga för att värma tappvatten. | |
| Smutsfilter | Filter som fångar upp smuts och partiklar i värmesystemet. | |
| Solfångare | Solvärmesystem som värmer vätska. | |
| Säkerhetsventil | Ventil som skyddar systemet från övertryck genom att släppa ut vatten. | |
| T | ||
| T | Tappvarmvatten | Vatten som används för hygien, dusch och disk – tillförs tappställen. |
| Termisk tröghet | Hur snabbt en byggnad värms upp eller kyls ner. | |
| Termodynamik | Fysikalisk grundprincip bakom hur värmepumpar fungerar. | |
| Termostat | Reglerar värmesystemet beroende på inställd temperatur. | |
| Tillsatsvärme | Extra värme som tillförs när den vanliga värmekällan inte räcker. | |
| Tilluft | Luft som förs in i rummen via ventilationssystemet. | |
| Tryckfall | Motstånd i rörsystemet som påverkar flödet. | |
| Tryckgivare | Mäter trycket i systemet, ofta kopplat till styrsystem. | |
| Täthet | Påverkar ventilationssystem och energibehov. | |
| U | ||
| U | U-värde | Mått på hur bra ett byggmaterial isolerar – lågt värde = bättre isolering. |
| Uppvärmningsyta | Den area som värmesystemet dimensioneras för. | |
| Utegivare | Sensor som känner av utomhustemperaturen och påverkar styrsystemet. | |
| Uteluftvärmepump | Värmepump som tar energi från utomhusluften. | |
| V | ||
| V | Varmvattenberedare | Beredare för uppvärmning och lagring av varmvatten. |
| Varvtalsreglering | Reglerar hastigheten på t.ex. cirkulationspump för optimal effekt. | |
| Vattenburen värme | System där vatten används för att transportera värme i fastigheten. | |
| Ventilationsaggregat | Enhet som hanterar luftflöden i ventilationssystemet. | |
| Verkningsgrad | Mått på hur effektiv en anläggning är i att omvandla energi. | |
| VVS | Värme, ventilation och sanitet – samlingsbegrepp för installationer. | |
| Värmebärare | Medium som transporterar värme i värmesystemet, t.ex. vatten. | |
| Värmebärarsida | Sidan av systemet där värme överförs till värmesystemet. | |
| Värmeeffektbehov | Den mängd effekt ett hus behöver vid en viss utetemperatur. | |
| Värmefaktor | Samma som COP, men ibland med lokala skillnader i beräkning. | |
| Värmekurva | Kurva som styr framledningstemperatur beroende på utetemperatur. | |
| Värmepump | Teknik som flyttar värme från en kallare plats till en varmare. | |
| Värmeväxlare | Enhet som överför värme mellan två medier utan att de blandas. | |
| Värmeåtervinning | System som återvinner värme från frånluft eller andra källor. | |
| Växelventil | Ventil som växlar flödet mellan värme och varmvatten i systemet. | |
| W | ||
| W | Watt | Effektenhet som mäter energiflöde – 1 watt = 1 joule per sekund. |
| Ö | ||
| Ö | Överhettning | När köldmediet i en värmepump fortsätter ta upp värme efter att ha förångats helt. |
| A | ||
| A | Avkastning på investering (ROI) | Hur mycket du tjänar på solcellerna i förhållande till vad de kostade. |
| D | ||
| D | Dimensionering | Att anpassa anläggningens storlek efter hushållets behov och förutsättningar. |
| E | ||
| E | Effekt (kW) | Momentan mängd energi som produceras eller används. |
| Effektoptimering | Justering av systemet för att få ut så mycket el som möjligt. | |
| Elcertifikat | Ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el. | |
| Elcertifikat | Stöd i form av certifikat man får för producerad förnybar el – går att sälja. | |
| Elförsäljning | Intäkter från att sälja överskottsel till elnätet. | |
| Elnätsavgift | Avgift till nätägaren för att vara ansluten till elnätet, ibland påverkad av inmatning. | |
| Elpris | Kostnaden per kWh för köpt el från elnätet, påverkar lönsamheten för egen produktion. | |
| Energimängd (kWh) | Mått på total producerad eller lagrad energi över tid. | |
| Energiskatt | Skatt som läggs på konsumtion av el, delvis undantagen för egenproducerad el. | |
| Energiåterföring | När lagrad el från ett batteri används för att täcka elbehov. | |
| H | ||
| H | Hybridväxelriktare | Växelriktare som hanterar både elproduktion och batterilagring. |
| I | ||
| I | Inmatningsabonnemang | Avtal för att mata in el från solceller till det allmänna elnätet. |
| Installationsplikt | Regler kring när installation av solceller kräver anmälan eller tillstånd. | |
| Investeringskostnad | Den totala kostnaden för inköp och installation av solcellsanläggningen. | |
| K | ||
| K | Kapacitet (batteri) | Mängden energi ett batteri kan lagra, mäts i kWh. |
| Kapacitetsavgift | Avgift som beror på hur hög effekt du använder vid en viss tidpunkt. | |
| L | ||
| L | Laddcykel | En fullständig laddning och urladdning av ett batteri. |
| Likström (DC) | Ström som flödar i en riktning – det som produceras av solceller. | |
| Litiumjonbatteri | Vanlig batterityp i solcellsanläggningar, med hög energitäthet och livslängd. | |
| Livscykelkostnad | Den totala kostnaden under hela anläggningens livslängd, inklusive underhåll och drift. | |
| Lutningsvinkel | Vinkeln på solpanelen i förhållande till horisontlinjen. | |
| M | ||
| M | Mikroproduktion | Mindre skala elproduktion, t.ex. för privatpersoner, som ofta har skatteförmåner. |
| MPPT | Maximum Power Point Tracker – en teknik som optimerar solcellernas effektuttag. | |
| N | ||
| N | Nettodebitering | Avräkningsmodell där överskottsel dras av från köpt el vid elräkning. |
| Nettoenergi | Skillnaden mellan producerad och förbrukad el i ett solcellssystem. | |
| P | ||
| P | Produktionsmätare | Mäter hur mycket el som produceras av solcellsanläggningen. |
| R | ||
| R | Restvärde | Det ekonomiska värdet som anläggningen har kvar efter ett visst antal år. |
| S | ||
| S | Skattereduktion | Avdrag på skatten som ges för den el du matar ut till elnätet (upp till ett visst tak). |
| Skattereduktion för mikroproduktion | Ekonomiskt avdrag för privatpersoner som matar in överskottsel. | |
| Skuggning | När hinder blockerar solinstrålning och minskar elproduktionen. | |
| Solcell | En enhet som omvandlar solljus direkt till elektricitet med hjälp av den fotovoltaiska effekten. | |
| Solcellsanläggning | Ett komplett system med solpaneler, växelriktare och annan kringutrustning. | |
| Solcellsbatteri | Batteri som lagrar el från solceller för användning senare, t.ex. kvällstid. | |
| Solcellsoptimerare | Enhet som maximerar effektuttaget från varje enskild panel. | |
| Solinstrålning | Den mängd solenergi som träffar en yta under en viss tid. | |
| Solpanel | En modul bestående av flera solceller som kopplas ihop för att generera elektricitet. | |
| Spotpris | Det aktuella marknadspriset på el vid en viss tidpunkt, varierar över dygnet. | |
| Subvention | Statligt eller regionalt ekonomiskt stöd för att sänka kostnaden för solcellsinstallation. | |
| Säkerhetsbrytare | Enhet som gör det möjligt att manuellt koppla bort solcellsanläggningen. | |
| U | ||
| U | Underhållskostnad | Kostnad för service och drift över anläggningens livslängd. |
| V | ||
| V | Växelriktare | Apparat som omvandlar likström från solceller till växelström för användning i hushåll. |
| Växelström (AC) | Ström som växlar riktning – används i elnätet och hushåll. | |
| Å | ||
| Å | Återbetalningstid | Hur lång tid det tar innan investeringen i solceller är återbetald genom sparad elkostnad. |
| Ö | ||
| Ö | Överskottsel | El som produceras men inte används och därmed matas ut på elnätet. |
| 1 | ||
| 1 | 1-fas laddning | Långsammare laddning via enfasuttag, vanligt i äldre hushåll. |
| 3 | ||
| 3 | 3-fas laddning | Snabbare laddning via trefasuttag jämfört med enfas. |
| A | ||
| A | AC-laddning | Normalladdning med växelström, vanlig i hemmaladdning. |
| Appstyrning | Möjlighet att övervaka och styra laddningen via mobilapplikation. | |
| B | ||
| B | Bidrag för laddbox | Ekonomiskt stöd från staten för installation av hemmaladdning. |
| C | ||
| C | CEE-uttag | Industristandarduttag som ibland används vid kraftfullare laddning. |
| D | ||
| D | DC-laddning | Snabbladdning med likström, används främst vid offentliga laddstationer. |
| Dynamisk lastbalansering | Intelligent styrning som automatiskt reglerar laddning i realtid. | |
| E | ||
| E | Effekt (kW) | Mängden energi som laddboxen kan leverera per timme. |
| Effekttariff | Elpris som baseras på hur hög momentan effekt du använder. | |
| Elbilsladdning | Att ladda elbilar via laddbox, vägguttag eller offentliga stationer. | |
| Elsäkerhetslagen | Svensk lag som styr säker installation av elutrustning som laddboxar. | |
| F | ||
| F | Fast installation | Laddbox som är fastmonterad och kopplad till elnätet via en elektriker. |
| G | ||
| G | Godkänd elektriker | Behörig installatör som krävs för säker installation enligt lag. |
| Green Charging | Laddning som anpassas till tillgången på grön el eller egen solenergi. | |
| I | ||
| I | Installation | Processen att montera och koppla in laddboxen på ett säkert sätt. |
| L | ||
| L | Laddbox | En väggmonterad enhet för att ladda elbilar på ett säkert och effektivt sätt. |
| Laddkabel | Kabeln som kopplar samman bilen och laddboxen. | |
| Laddningsstatistik | Data om elförbrukning, laddtider och kostnader kopplat till laddningen. | |
| Laddström | Den elektriska ström som används vid laddning, anges i ampere. | |
| Laddtid | Den tid det tar att ladda elbilen beroende på kapacitet och effekt. | |
| Lastbalansering | System som anpassar laddningen efter hushållets totala elförbrukning. | |
| M | ||
| M | Mobilladdare | En portabel laddare som kan kopplas till vanliga vägguttag. |
| Mode 3-laddning | Standard för AC-laddning via laddbox med kommunikation mellan bil och box. | |
| O | ||
| O | OCPP | Öppen kommunikationsstandard för laddboxar – gör det möjligt med fjärrstyrning. |
| R | ||
| R | RFID-tag | Nyckelbricka som används för att identifiera användare vid laddning. |
| S | ||
| S | Smartladdning | Automatiserad laddning som tar hänsyn till elpris, effekt och energibehov. |
| T | ||
| T | Timerstyrning | Funktion för att schemalägga laddning till specifika tider. |
| Typ 1-kontakt | En äldre standard för elbilsladdning, främst i asiatiska bilar. | |
| Typ 2-kontakt | Den vanligaste laddstandarden i Europa, används av de flesta nya elbilar. | |
| A | ||
| A | Avfuktning | Minskning av luftens fukthalt, ofta en bieffekt av komfortkyla och viktig för komfort. |
| K | ||
| K | Komfortkyla | Kyla som syftar till att hålla en behaglig inomhustemperatur, ofta genom värmepump. |
| Kondensavlopp | Avledning av vatten som uppstår vid kondens i kylsystem (t.ex. från fläktkonvektorer). | |
| Kylbärarsida | Systemets del där kylenergi distribueras, ofta via vattenrör i ett komfortkylsystem. | |
| Kylbärarvätska | Vätska (t.ex. vatten med frostskydd) som används för att transportera kyla i systemet. | |
| Kylfaktor (EER) | Energy Efficiency Ratio – ett mått på kylsystemets verkningsgrad (kyla/el). | |
| L | ||
| L | Luftavfuktare | Utrustning som tar bort fukt ur inomhusluften, kan användas tillsammans med kyla. |
| Luftspridning | Hur den kylda luften fördelas i rummet, viktigt för komfort och energieffektivitet. | |
| S | ||
| S | Svalkomfort | Subjektiv upplevelse av kyla, där både temperatur, luftfuktighet och luftrörelse påverkar. |
| T | ||
| T | Tilluftstemperatur | Temperaturen på luften som blåses in i rummet vid komfortkyla. |
| U | ||
| U | Underkylning | När kylmediet kyls ner ytterligare efter kondensation för att öka effektiviteten. |
| Ö | ||
| Ö | Övertemperatur | Skillnaden mellan inomhustemperatur och önskad nivå – kan styra kylbehovet. |
Vad kan vi hjälpa dig med?
Vänligen fyll i kontaktformuläret nedan så berättar vi mer om våra klimatsmarta lösningar. Någon av våra representanter kontaktar dig.
