Ordlista

Välj kategori på knapparna nedan så anpassas ordlistan till ditt val.

A
AAckumulatortankTank som lagrar uppvärmt vatten för att jämna ut belastningen i värmesystemet.
 AvfrostningProcess som avlägsnar is från förångaren i luftvärmepumpar.
 AvluftLuft som lämnar ett ventilationssystem efter att ha passerat inomhusmiljön.

B
BBalanstemperaturDen utetemperatur vid vilken uppvärmningssystemet behöver börja arbeta för att hålla innetemperaturen.
 BergvärmepumpEn värmepump som tar värme från berggrunden via ett borrhål.
 Beräknad framledningstemperaturDen temperatur som värmesystemet beräknas behöva leverera till radiatorer/golvvärme vid ett visst tillfälle.
 Beräknad årsförbrukningPrognostiserad mängd energi ett hushåll förväntas använda under ett år.
 BlandningsventilVentil som blandar kallt och varmt vatten till en jämn temperatur.
 By-passventilAnvänds för att leda flöde vid behov, t.ex. när termostatventiler stänger.

C
CCirkulationspumpPump som cirkulerar vätska.
 COPCoefficient of Performance – förhållandet mellan producerad värme och tillförd elenergi.

D
DDiffusionstätEtt material som inte släpper igenom gas eller ånga.
 Direktverkande elElvärmesystem där varje radiator har ett eget elvärmeelement.
 DockningssatsUtrustning för att koppla samman värmepump med annan värmekälla, t.ex. panna.
 DragUpplevd kall luftström, ofta relaterad till ventilation eller isolering.
 Dubbelmantlad tankVarmvattentank med två höljen för effektiv värmeöverföring.
 DUT, dimensionerad utetemperaturDen utomhustemperatur ett värmesystem är dimensionerat för enligt standardklimatdata.

E
EEffektMängden energi som krävs per tidsenhet, mäts i kW.
 EffektvaktSystem som övervakar och begränsar den elektriska effekten så huvudsäkringen inte löser ut.
 ElkassettElektrisk komponent som värmer vatten, används ofta som tillskott.
 ElpannaPanna som värmer vatten med el och distribuerar det via ett vattenburet system.
 ElpatronElektriskt värmeelement, ofta installerat i tankar eller rörsystem.
 ElprisstyrningSystem för att styra uppvärmning beroende på elprisvariationer.
 EltillsatsYtterligare elvärme som aktiveras när värmepumpen inte räcker till.
 EnergiFörmågan att utföra arbete, mäts i kilowattimmar (kWh).
 EnergianvändningTotal energi som används i ett hushåll under en viss period.
 EnergibesparingMinskad energianvändning genom effektivisering eller smart teknik.
 EnergibärareÄmne eller system som transporterar energi, t.ex. vatten eller el.
 EnergikalkylBeräkning över förväntad energianvändning, ofta vid offert eller energideklaration.
 EnergioptimeringSamlingsbegrepp för att förbättra drift och energiförbrukning.
 EtanolAlkohol som används som frostskydd i köldbärarvätska.
 ExpansionskärlBehållare som kompenserar för volymförändringar i ett värmesystem.
 ExpansionsventilVentil som sänker trycket på köldmediet för att möjliggöra förångning.

F
FFjärrkylaCentraliserad kylproduktion som distribueras via ledningar till byggnader.
 FläktkonvektorEnhet som blåser luft över vattenburet batteri för att värma eller kyla rum.
 FramledningRör som transporterar uppvärmt vatten från värmekällan.
 FramledningstemperaturTemperaturen på vattnet som lämnar värmekällan och går ut i systemet.
 FrekvensstyrningTeknik som reglerar en motors hastighet för att optimera effekt och energianvändning.
 FrikylaKyla som tas direkt från mark, berg eller luft utan att kompressorn arbetar.
 FrånluftAnvänd luft från ett hus som kan återvinnas för att ta tillvara värme.
 FrånluftsdonUtsug i rum för frånluft i ventilationssystem.
 FrånluftsventilationVentilation som suger ut luft från huset med hjälp av fläkt.
 FTXVentilationssystem med från- och tilluft samt värmeåtervinning.
 FörbränningsgaserGaser som uppstår vid förbränning av bränsle, exempelvis pellets.
 FörrådsberedareVarmvattenberedare där vattnet lagras i en isolerad tank.
 FörångareVärmeväxlare där köldmediet tar upp värme och förångas.

G
GGenomströmningsberedareVarmvattenberedare som värmer vattnet samtidigt som det tappas.
 GivareSensor som mäter temperatur, tryck eller andra värden i systemet.
 GolvvärmeVärmesystem där rör med varmt vatten är inlagda i golvet.

H
HHermetiskTätslutande komponent som inte går att öppna utan att förstöra den.
 HuvudsäkringHuvudsäkring i elcentralen som begränsar den maximala strömstyrkan.
 HögtryckspressostatTryckvakt som stänger av kompressorn om trycket blir för högt.

I
IInnetemperaturTemperatur innanför klimatskalet.
 InverterstyrningStyrteknik som justerar kompressorns hastighet för optimal drift.

K
KKapillärörEnkel expansionsanordning, alternativ till expansionsventil i enklare system.
 KilowattEffektenhet som anger hur mycket arbete som kan utföras (1 kW = 1000 W).
 Kilowattimme (kwh)Mängd energi, ofta använd som måttenhet för el- och värmeförbrukning.
 KlimatskalByggnadens yttre skal, påverkar värmeförlust.
 KlimatsystemSystem som kontrollerar inomhusklimat, ofta värme och ventilation.
 KollektorSlinga eller slang i mark eller berg som hämtar värme till en värmepump.
 KomfortgolvvärmeGolvvärme som primärt syftar till komfort snarare än uppvärmning.
 KomforttemperaturDen temperatur som upplevs behaglig av människor.
 KompressorKomponent i värmepumpens kylkrets som komprimerar köldmedium för att höja dess temperatur.
 KondensorVärmeväxlare där köldmediet kondenserar och avger värme till värmesystemet.
 KondensvattenVatten som uppstår vid avfuktning, ofta i luftvärmepumpar.
 KonvektorEnhet som värmer luft eller kyler luft ofta vattenburet.
 KonverteraOmvandla ett system eller värmekälla till ett annat.
 KulvertIsolerat rörsystem för att transportera värme mellan byggnader.
 KöldbärarsidaSidan av värmesystemet där köldbärarvätskan cirkulerar.
 KöldbärarvätskaVätska som cirkulerar i kollektorslangar och transporterar värme.
 Köldmedielagen (EU:s F-gasförordning)EU-förordning som reglerar användning och hantering av köldmedier.
 KöldmediumKöldmedium som transporterar värme i värmepumpens kretslopp.

L
LLaddpumpPump som förflyttar värme till en ackumulatortank.
 LaddslingaVärmeslinga i tank som används för att värma tappvarmvatten.
 LaststyrningTeknik för att styra belastningen i elnätet eller förbrukningen i hemmet.
 LegionellaBakterie som kan växa i stillastående varmvatten – kräver temperaturkontroll.
 LuftomsättningMängden luft som byts ut i huset.
 LågtryckspressostatTryckvakt som stänger av kompressorn om trycket blir för lågt.

N
NNivåkärlBehållare som visar eller reglerar vätskenivån i ett system.
 NivåvaktSensor som känner av om vätskenivån är för låg eller hög.

O
OOfferanodMetallstav som skyddar tankar från korrosion genom galvanisk reaktion.

P
PPassiv kylaKylning utan aktiv kompressor, exempelvis med markkyla.
 PelletsBiobränsle i form av små pressade träpellets.
 PlattvärmeväxlareVärmeväxlare med tunna plattor som effektivt överför värme mellan två medier.
 PressostatTryckstyrd omkopplare som skyddar systemet mot för högt/lågt tryck.
 Primär värmekällaDen värmekälla som används i första hand, t.ex. berg eller luft.

R
RRadiatorElement som avger värme till rummet med hjälp av varmvatten.
 ReläElektrisk komponent som styr andra komponenter, t.ex. elpatroner.
 ReservlägeLäge där endast eltillsats används, t.ex. vid fel på värmepumpen.
 ReturledningRör som för vattnet tillbaka till värmekällan.
 ReturledningstemperaturTemperaturen på det vatten som återvänder från systemet.
 RumsgivareSensor som mäter rumstemperaturen och styr värmesystemet.

S
SSCOPSeasonal Coefficient of Performance – Säsongsbaserad verkningsgrad för värmepumpar.
 Sekundär värmekällaKomplementär värmekälla som används när primär inte räcker.
 ShuntVentil som blandar vatten från olika slingor för jämn värme.
 SjälvdragsventilationVentilationsform där luften rör sig genom naturligt drag.
 SlingtankTank med inbyggd värmeslinga för att värma tappvatten.
 SmutsfilterFilter som fångar upp smuts och partiklar i värmesystemet.
 SolfångareSolvärmesystem som värmer vätska.
 SäkerhetsventilVentil som skyddar systemet från övertryck genom att släppa ut vatten.

T
TTappvarmvattenVatten som används för hygien, dusch och disk – tillförs tappställen.
 Termisk tröghetHur snabbt en byggnad värms upp eller kyls ner.
 TermodynamikFysikalisk grundprincip bakom hur värmepumpar fungerar.
 TermostatReglerar värmesystemet beroende på inställd temperatur.
 TillsatsvärmeExtra värme som tillförs när den vanliga värmekällan inte räcker.
 TilluftLuft som förs in i rummen via ventilationssystemet.
 TryckfallMotstånd i rörsystemet som påverkar flödet.
 TryckgivareMäter trycket i systemet, ofta kopplat till styrsystem.
 TäthetPåverkar ventilationssystem och energibehov.

U
UU-värdeMått på hur bra ett byggmaterial isolerar – lågt värde = bättre isolering.
 UppvärmningsytaDen area som värmesystemet dimensioneras för.
 UtegivareSensor som känner av utomhustemperaturen och påverkar styrsystemet.
 UteluftvärmepumpVärmepump som tar energi från utomhusluften.

V
VVarmvattenberedareBeredare för uppvärmning och lagring av varmvatten.
 VarvtalsregleringReglerar hastigheten på t.ex. cirkulationspump för optimal effekt.
 Vattenburen värmeSystem där vatten används för att transportera värme i fastigheten.
 VentilationsaggregatEnhet som hanterar luftflöden i ventilationssystemet.
 VerkningsgradMått på hur effektiv en anläggning är i att omvandla energi.
 VVSVärme, ventilation och sanitet – samlingsbegrepp för installationer.
 VärmebärareMedium som transporterar värme i värmesystemet, t.ex. vatten.
 VärmebärarsidaSidan av systemet där värme överförs till värmesystemet.
 VärmeeffektbehovDen mängd effekt ett hus behöver vid en viss utetemperatur.
 VärmefaktorSamma som COP, men ibland med lokala skillnader i beräkning.
 VärmekurvaKurva som styr framledningstemperatur beroende på utetemperatur.
 VärmepumpTeknik som flyttar värme från en kallare plats till en varmare.
 VärmeväxlareEnhet som överför värme mellan två medier utan att de blandas.
 VärmeåtervinningSystem som återvinner värme från frånluft eller andra källor.
 VäxelventilVentil som växlar flödet mellan värme och varmvatten i systemet.

W
WWattEffektenhet som mäter energiflöde – 1 watt = 1 joule per sekund.

Ö
ÖÖverhettningNär köldmediet i en värmepump fortsätter ta upp värme efter att ha förångats helt.
A
AAvkastning på investering (ROI)Hur mycket du tjänar på solcellerna i förhållande till vad de kostade.

D
DDimensioneringAtt anpassa anläggningens storlek efter hushållets behov och förutsättningar.

E
EEffekt (kW)Momentan mängd energi som produceras eller används.
 EffektoptimeringJustering av systemet för att få ut så mycket el som möjligt.
 ElcertifikatEkonomiskt stöd för producenter av förnybar el.
 ElcertifikatStöd i form av certifikat man får för producerad förnybar el – går att sälja.
 ElförsäljningIntäkter från att sälja överskottsel till elnätet.
 ElnätsavgiftAvgift till nätägaren för att vara ansluten till elnätet, ibland påverkad av inmatning.
 ElprisKostnaden per kWh för köpt el från elnätet, påverkar lönsamheten för egen produktion.
 Energimängd (kWh)Mått på total producerad eller lagrad energi över tid.
 EnergiskattSkatt som läggs på konsumtion av el, delvis undantagen för egenproducerad el.
 EnergiåterföringNär lagrad el från ett batteri används för att täcka elbehov.

H
HHybridväxelriktareVäxelriktare som hanterar både elproduktion och batterilagring.

I
IInmatningsabonnemangAvtal för att mata in el från solceller till det allmänna elnätet.
 InstallationspliktRegler kring när installation av solceller kräver anmälan eller tillstånd.
 InvesteringskostnadDen totala kostnaden för inköp och installation av solcellsanläggningen.

K
KKapacitet (batteri)Mängden energi ett batteri kan lagra, mäts i kWh.
 KapacitetsavgiftAvgift som beror på hur hög effekt du använder vid en viss tidpunkt.

L
LLaddcykelEn fullständig laddning och urladdning av ett batteri.
 Likström (DC)Ström som flödar i en riktning – det som produceras av solceller.
 LitiumjonbatteriVanlig batterityp i solcellsanläggningar, med hög energitäthet och livslängd.
 LivscykelkostnadDen totala kostnaden under hela anläggningens livslängd, inklusive underhåll och drift.
 LutningsvinkelVinkeln på solpanelen i förhållande till horisontlinjen.

M
MMikroproduktionMindre skala elproduktion, t.ex. för privatpersoner, som ofta har skatteförmåner.
 MPPTMaximum Power Point Tracker – en teknik som optimerar solcellernas effektuttag.

N
NNettodebiteringAvräkningsmodell där överskottsel dras av från köpt el vid elräkning.
 NettoenergiSkillnaden mellan producerad och förbrukad el i ett solcellssystem.

P
PProduktionsmätareMäter hur mycket el som produceras av solcellsanläggningen.

R
RRestvärdeDet ekonomiska värdet som anläggningen har kvar efter ett visst antal år.

S
SSkattereduktionAvdrag på skatten som ges för den el du matar ut till elnätet (upp till ett visst tak).
 Skattereduktion för mikroproduktionEkonomiskt avdrag för privatpersoner som matar in överskottsel.
 SkuggningNär hinder blockerar solinstrålning och minskar elproduktionen.
 SolcellEn enhet som omvandlar solljus direkt till elektricitet med hjälp av den fotovoltaiska effekten.
 SolcellsanläggningEtt komplett system med solpaneler, växelriktare och annan kringutrustning.
 SolcellsbatteriBatteri som lagrar el från solceller för användning senare, t.ex. kvällstid.
 SolcellsoptimerareEnhet som maximerar effektuttaget från varje enskild panel.
 SolinstrålningDen mängd solenergi som träffar en yta under en viss tid.
 SolpanelEn modul bestående av flera solceller som kopplas ihop för att generera elektricitet.
 SpotprisDet aktuella marknadspriset på el vid en viss tidpunkt, varierar över dygnet.
 SubventionStatligt eller regionalt ekonomiskt stöd för att sänka kostnaden för solcellsinstallation.
 SäkerhetsbrytareEnhet som gör det möjligt att manuellt koppla bort solcellsanläggningen.

U
UUnderhållskostnadKostnad för service och drift över anläggningens livslängd.

V
VVäxelriktareApparat som omvandlar likström från solceller till växelström för användning i hushåll.
 Växelström (AC)Ström som växlar riktning – används i elnätet och hushåll.

Å
ÅÅterbetalningstidHur lång tid det tar innan investeringen i solceller är återbetald genom sparad elkostnad.

Ö
ÖÖverskottselEl som produceras men inte används och därmed matas ut på elnätet.
1
1 1-fas laddning Långsammare laddning via enfasuttag, vanligt i äldre hushåll.
3
3 3-fas laddning Snabbare laddning via trefasuttag jämfört med enfas.
A
A AC-laddning Normalladdning med växelström, vanlig i hemmaladdning.
Appstyrning Möjlighet att övervaka och styra laddningen via mobilapplikation.
B
B Bidrag för laddbox Ekonomiskt stöd från staten för installation av hemmaladdning.
C
C CEE-uttag Industristandarduttag som ibland används vid kraftfullare laddning.
D
D DC-laddning Snabbladdning med likström, används främst vid offentliga laddstationer.
Dynamisk lastbalansering Intelligent styrning som automatiskt reglerar laddning i realtid.
E
E Effekt (kW) Mängden energi som laddboxen kan leverera per timme.
Effekttariff Elpris som baseras på hur hög momentan effekt du använder.
Elbilsladdning Att ladda elbilar via laddbox, vägguttag eller offentliga stationer.
Elsäkerhetslagen Svensk lag som styr säker installation av elutrustning som laddboxar.
F
F Fast installation Laddbox som är fastmonterad och kopplad till elnätet via en elektriker.
G
G Godkänd elektriker Behörig installatör som krävs för säker installation enligt lag.
Green Charging Laddning som anpassas till tillgången på grön el eller egen solenergi.
I
I Installation Processen att montera och koppla in laddboxen på ett säkert sätt.
L
L Laddbox En väggmonterad enhet för att ladda elbilar på ett säkert och effektivt sätt.
Laddkabel Kabeln som kopplar samman bilen och laddboxen.
Laddningsstatistik Data om elförbrukning, laddtider och kostnader kopplat till laddningen.
Laddström Den elektriska ström som används vid laddning, anges i ampere.
Laddtid Den tid det tar att ladda elbilen beroende på kapacitet och effekt.
Lastbalansering System som anpassar laddningen efter hushållets totala elförbrukning.
M
M Mobilladdare En portabel laddare som kan kopplas till vanliga vägguttag.
Mode 3-laddning Standard för AC-laddning via laddbox med kommunikation mellan bil och box.
O
O OCPP Öppen kommunikationsstandard för laddboxar – gör det möjligt med fjärrstyrning.
R
R RFID-tag Nyckelbricka som används för att identifiera användare vid laddning.
S
S Smartladdning Automatiserad laddning som tar hänsyn till elpris, effekt och energibehov.
T
T Timerstyrning Funktion för att schemalägga laddning till specifika tider.
Typ 1-kontakt En äldre standard för elbilsladdning, främst i asiatiska bilar.
Typ 2-kontakt Den vanligaste laddstandarden i Europa, används av de flesta nya elbilar.
A
A Avfuktning Minskning av luftens fukthalt, ofta en bieffekt av komfortkyla och viktig för komfort.
K
K Komfortkyla Kyla som syftar till att hålla en behaglig inomhustemperatur, ofta genom värmepump.
Kondensavlopp Avledning av vatten som uppstår vid kondens i kylsystem (t.ex. från fläktkonvektorer).
Kylbärarsida Systemets del där kylenergi distribueras, ofta via vattenrör i ett komfortkylsystem.
Kylbärarvätska Vätska (t.ex. vatten med frostskydd) som används för att transportera kyla i systemet.
Kylfaktor (EER) Energy Efficiency Ratio – ett mått på kylsystemets verkningsgrad (kyla/el).
L
L Luftavfuktare Utrustning som tar bort fukt ur inomhusluften, kan användas tillsammans med kyla.
Luftspridning Hur den kylda luften fördelas i rummet, viktigt för komfort och energieffektivitet.
S
S Svalkomfort Subjektiv upplevelse av kyla, där både temperatur, luftfuktighet och luftrörelse påverkar.
T
T Tilluftstemperatur Temperaturen på luften som blåses in i rummet vid komfortkyla.
U
U Underkylning När kylmediet kyls ner ytterligare efter kondensation för att öka effektiviteten.
Ö
Ö Övertemperatur Skillnaden mellan inomhustemperatur och önskad nivå – kan styra kylbehovet.

Vad kan vi hjälpa dig med?

Vänligen fyll i kontaktformuläret nedan så berättar vi mer om våra klimatsmarta lösningar. Någon av våra representanter kontaktar dig.

Rulla till toppen